Bouvier des Flandres

Historia
I de flesta länder har det utvecklats diverse hundtyper för olika bruksgöromål. I Belgien, Frankrike och Holland har man från äldre tid haft robusta, hårdförda boskaps- och vakthundar. Bruksområdena var i utgångspunkt att samla och driva boskapen, men också att beskydda den mot rovdjur och tjuvar.

Bouvierens historia startade med fyra olika varianter: Bouvier des Flandres, Bouvier Pikhaar, Bouvier des Ardennes och Bouvier Briard. Dessa fyra varianter var relativt olika, både i förhållande till päls, kroppsbyggnad och storlek. Runt 1910 började hundkännare att intressera sig för dem och det var då stridigheterna uppstod. De olikarasentusiasterna höll på sitt, och det tog många år innan man fick en färdig rasstandard. Det blev fastslaget att Bouvier Briard inte var någon Bouvier för att den inte var boskapsdrivande, utan mera fårhundspräglad. Bouvier des Ardennes blev en egen ras. Bouvier Pikhaar och Bouvier des Flandres blev sammanslagna till en ras, och det är den som utgör bakgrunden till dagens Bouvier des Flandres. En enhetlig standard som alla kunde godta blev beslutad först 1965. Intill dess hade rasklubbarna i Frankrike och Belgien haft problem med att bli överens om bla. färg och storlek.

Första världskriget betydde nästan slutet för rasen. Många hundar blev inkallade som polis- och  militärhundar. Flandern var ett av de hårdast drabbade krigskådeplatserna, och många hundar blev dödade. Rasen fick under kriget bevisa sin duglighet utanför boskapsområdet och efter kriget omtalade de överlevande soldaterna dessa modiga, raggiga hundarna som kämpade så bra vid sidan av människorna.

Bouvier betyder "Ox-drivare". Hunden blev i stor utsträckning brukad till att samla, driva och beskydda kvigor. Den är därför relativt stor och präglad till styrka. En Bouvier arbetar i motsats till fårhunden utan kommando. Den är också olik de flesta andra boskapshundar i sitt sätt att arbeta. Den nyper inte i hasorna på djuren, utan brukar sin kraftiga kropp mot djuret och stöter det tillbaka på plats om det skulle komma bort från flocken. För att kunna arbeta på detta sätt krävs ett välbalanserat temperament och intelligens. Den ska själv avgöra när den ska träda i aktion.

Som brukshund har Bouvierern stor nytta av sin bakgrund som boskapshund. Den har utvecklat ovärderliga egenskaper som värderingsnormer och självtillit. Detta har blivit mycket värdefullt för rasen som brukshund och deras kärleksfullhet gör den till en härlig familje- och barnhund. Deras välutvecklade bröstkorg gör den mycket duglig som spår- och draghund. Bouvierern är aktiv utomhus, men kopplar som regel av inomhus. Behandlas Bouvierern på ett ordentligt sätt blir den en trofast och ärlig kamrat. Den trivs att leva i flock med sina rasfränder, är trogen sin familj och vaktar den och dess tillhörigheter med sitt liv. Pga det sistnämnda skall Bouvierern dresseras med en fast och konsekvent hand. 
Det är en ära att bli delaktig i en Bouviers liv, ger du din hund tillit, kärlek och respekt får du som ägare detta tillbaka i mångfalt. Har du en gång fattat tycke för denna ras så är det ganska lätt att aldrig acceptera något annat. En Bouvier des Flandres är en mycket unik och speciell ras.
 

 


 

Kort rasbeskrivning

En kraftig, robust och rörlig hund.
63-68cm i mankhöjd för hanar, idealhöjd 65cm.
59-65cm i mankhöjd för tikar, idealhöjd 62cm.
Vikt 35-50kg, beroende på kön och storlek.

Huvudet skall vara av massiv typ, understruket av skägg och mustasch.
Tryffeln (nosen) och ögonkanterna ska alltid vara svarta.
Proportionerna mellan skallens och nosens längd skall vara 3 till 2.
Det är önskvärt med saxbett, men tillåtet med tångbett.
Ögonen skall vara lätt ovala och mörka, ha ett modigt och energiskt uttryck.
Öronen ska vara högt ansatta, de får inte vara för stora och skall bäras hängande eller på vissa importerade hundar vara kuperade.

Kraftig benstomme, raka framben och passande vinklade bakben, inte för höga hasor.
Fötterna ska vara kraftiga med samlade tår, klorna ska vara svarta.
Manken/ryggen skall vara stark, kort och bred.
Korset ska vara rakt.
Längden på ryggen ska vara 1/1 med mankhöjden på hunden. Tolerans finns spec. på tikarna, men inom rimliga gränser.
Svansen ska vara högt ansatt och bäres i rörelse i rygghöjd eller i en liten båge över ryggen, herdekrok förekommer ofta. Svansen kan vara kuperad på vissa importerade hundar.

Bouvier des Flandres är en trimras och klipps minst 3-4ggr/år.
Pälsen ska vara ca 6cm lång på kroppen något längre på benen och huvudet, kännas sträv att ta i. Den skall bestå av underull och täckhår. Pälsen på huvudets ovansida (pannan) och öronen skall vara mycket kortare, ca 10mm.
Pälsfärgen på en Bouvier är vanligtvis från ljust grå till nästan svart och som oftast brindle (melerad). Helt ljus så kallad ur vattnad och helt svart färg är inte önskvärt.
En valp/unghund kan vara mycket ljus, svart eller mycket brindlad/viltfärgad. Detta är inte fel då en Bouvier under uppväxten ändrar färg då den byter från valp- till vuxenpäls. En vit fläck på hakan och/eller bröstet är tillåtet om de inte är för stora.

Rörelserna ska vara lätta, smidiga och vägvinnande.
En Bouvier får aldrig se klumpig ut, ej heller se Hjorthundslik ut. Benstommen, höjden, huvudet och rörelserna måste alltid harmonera. Det ska synas att en Bouvier är en stolt hund som äger den mark han/hon rör sig på, att det är en ära för dig som åskådare att få se just honom/ henne... 
 

 

Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS